Skärholmens ungdomsmottagning
Studieresa till Köpenhamn 30 augusti - 2 september 2005

Vi på Skärholmens Ungdomsmottagning vill framföra ett stort tack till Organon och FSUM för 2005 års resestipendium vilket möjliggjorde resan.

(Deltagare:
Lena Hällegårdh(Barnmorska) Ingrid Sastamoinen(Barnmorska)
Lisa Normvik Karlsson(Kurator) Torgny Fält(Kurator))


Syfte med projektet

Skärholmens Ungdomsmottagning (UM) har sedan år 2000 ett specialuppdrag att arbeta med ungdomar med rörelsehinder och deras behov av sex- och samlevnadsrådgivning. I Skärholmen finns Riksgymnasium, högstadieskola och elevhem för rörelsehindrade ungdomar. Arbetet är ofta roligt och stimulerande men också svårt och trevande vilket gör att vi är i stort behov av kunskap och erfarenhetsutbyte med andra som arbetar mer specialiserat med rörelsehinder och sexualitet.

Vi ville alltså fördjupa våra kunskaper om hur man kan arbeta med ungdomar med rörelsehinder inom sexualitetens område. Därför önskade vi bli utmanade och få nya tankar och idee´r genom att möta alternativa synsätt i ett av våra grannländer. Vi vill ta del av de kliniska och praktiska erfarenheter som finns bland sexologiskt yrkesverksamma och andra aktörer inom området sex och handikapp.

Vi gjorde fyra studiebesök under våra Danmarksdagar. Mottagandet på alla ställen var mycket vänligt och trevligt. Därutöver besökte vi Museum Erotica i Köpenhamn och fristaden Christiania.

Måndag 29 augusti. Vi anlände på kvällen med flyg till Köpenhamn och inkvarterade oss i Bed and Breakfast i privat hem i centrala Köpenhamn mellan Tivoli och Amalienborg.

frukost

Tisdag 30 augusti. Besök på Handicap-Portalen (H-P) i Köpenhamn

Vår kontakt Sabit Tufekci tog emot tillsammans med en av H-P anställd journalist. Planeringen från början var att vi skulle ha ett heldagsseminarium med föreläsningar och samtal med en sexolog, sexvägledare och en f.d. glädjepige. Men av ekonomiska skäl och pga. frågans känsliga art ställdes detta in. Istället träffade vi personal från H-P under en halvdag.

H-P är en virtuell mötesplats som samlar all typ av information på handikappområdet. Människor med olika typer av handikapp, personliga assistenter, anhöriga och myndighetspersoner inom kommun, landsting och stat kan finna information och hitta fram till varandra. Även privata aktörer använder sig av portalen. Målet med verksamheten är att ge ökad livskvalitet för människor med olika slag av handikapp.

Portalen startades av Sabit Tufeksi och Farhang Nezam som båda själva är rörelsehindrade. 35 personer finns anställda. 3 500 personliga assistenter och deras brukare kan genom portalen hitta fram till varandra.

Portalen strävar efter att skapa en positiv bild av att vara handikappad och att tillvarata gruppens intressen. Därför finns på portalen information om allt från arbetsmarknad till fritid och rekreation och samlevnadsfrågor. De anställda konsulterna arbetar också med uppdrag att stödja handikappade i deras kontakter med myndigheter. De anställda journalisterna finns för att skapa debatt om de handikappade i samhället och deras rättigheter. H-P förmedlar också kontakt till psykolog och samtalsstöd. Även sexologer och sexualvägledare finns knutna till verksamheten. Ibland förmedlar H-P kontakt med psykologer och psykoterapeuter.

Sexualitet och samlevnad

Bland artiklar och representerade hemsidor kan man hitta:

I diskussionen med Taufik och en anställd journalist kommer frågan om sexualla rättigheter upp. Portalen arbetar pådrivande i samhället med frågor som rör sexuella rättigheter. De anser att eftersom sexualiteten är en central fråga i livet portalen vill de vara förmedlare av kunskap och praktiska lösningar för handikappade. Det är viktigt att tala om sexualiteten och i Danmark liksom i Sverige uppmuntras det öppna samtalet. Dock stöter man ofta på motstånd bland tex. handikappassistenter och anhöriga att vädra sina åsikter och känslor på djupet och det kan därför vara svårt att ändra på urgamla attityder till sex och handikapp. Det finns också ett motstånd från assistenter och andra som arbetar med handikappade att i praktiken arbeta med handikappades sexualitet. Ett sätt att kringgå detta är att vända sig utåt till sexualvägledare och eskortservicebyråer. I Danmark är prostitution tillåtet. Eskortservice för handikappade rekommenderas ske via auktoriserade kliniker/bordeller som är handikappvänliga, betalar skatt och har regelbundna hälsokontroller av sina anställda. De har också kondomkrav. Mestadels handikappade män efterfrågar sexuella tjänster. Kvinnorna är färre men de finns.

Det finns fall där vissa landsting och kommuner gett ekonomiskt bistånd till sexuella tjänster. Något man också kan få bistånd till är sexualvägledning. Det som gjort detta juridiskt möjligt är Socialministeriets riktlinjer från 2001 Vejledning om sexualitet - uanset handicap. (se nedan)

Sexualvägledning handlar om samtal om kroppen, sexualiteten och hur man kan finna sätt att utöva sin sexualitet - upplärning. Det kan också handla om rådgivning och pedagogisk/praktisk hjälp till par där en eller båda är funktionshindrade.

Hos en glädjepige kan man få mer praktisk hjälp, tex. onani, hjälp till par eller andra sexuella tjänster.

Att vända sig till en prostituerad kan vara det enda sättet för många att få fysisk tillfredställelse. För andra känns det helt fel att betala för sex och de avstår hellre. Taufik menar att ibland blir det ett sätt att slippa göra något långsiktigt. Personer i den handikappades omgivning kan köpa sig fria att från tala om sexualitet och att hitta andra lösningar. Hos en prostituerad kan man bara köpa fysisk tillfredställelse. Ömhet, närhet och kärlek är inte till salu.

Vejledning om sexualitet - uanset handicap (VEJ nr 36 af 28/02/2001)

Vägledningen utgör ett förtydligande av serviceloven från 1998 som anger handikappades rättigheter i samhället. Som handikappade räknas alla med fysiska och psykiska funktionshinder och som har rätt till hjälp enligt serviceloven. I Vägledningen talas konkret om på vilket sätt handikappade har rätt till stöd och hjälp i samband med sexualitet. Den ger också pedagogiska riktlinjer till hjaelpepersoner, dvs. alla som arbetar med stöd och hjälp till handikappade. De juridiska ramarna och gränserna anges tydligt. Ett viktigt avsnitt är det som handlar om sexualitet och etiska överväganden.

I riktlinjerna beskrivs olika livsfaser och hur behoven kan se ut i olika skeden i livet.

Riktlinjerna handlar mycket om förhållningssätt och öppenhet för att skapa möjligheter för handikappade att utveckla ett fungerande kärleks- och sexualliv i sin vardag. Sexualiteten beskrivs som en integrerad del av en människas liv som inte kan avskiljas från andra delar av livet. Detta innebär att handikappade lika väl kan ha behov av stöd och hjälp från samhället på detta område som på andra områden i livet.

Ibland finns behov av hjälp utifrån. Det är inte alltid personer med funktionshinder kan få rätt hjälp angående sexuella spörsmål av sina dagliga hjaelpepersoner. Det kan då vara ide´att vända sig till en sexualvägledare som har sexologisk vidareutbildning. Exempel på uppgifter för dessa:

När det gäller svårare och mer djupgående problem kan det finnas behov att vända sig till en auktoriserad sexolog eller psykoterapeut.

Sexologiska insatser ges oftast av någon utomstående som ej möter den handikappade i vardagen. Dessa insatser kan delas in i tre nivåer:

Sexualvägledning: Det handlar här om samtal och kunskapsförmedling i dialog med enskilde om relationer, kärlek och sexualitet. Ett vikigt område är hur man får kontakt med en partner Det kan också handla om sexualtekniska kunskaper om onani, samlagsteknik, sexuella hjälpmedel etc. Här ingår också preventivmedelsrådgivning och rådgivning till eventuell partner.

Sexualupplärning: Personen med funktionshinder kan då få direkt pedagogisk/praktiks hjälp om hur man t ex onanerar och använder sig av sexualtekniska hjälpmedel. Det kan också finnas behov för par att hitta rätt ställning. Det är viktigt att här dra en klar gräns mellan upplärning och att ha stadigvarande sex tillsammans, det senare är inte etiskt försvarbart.

Annat stöd till sex: Många personer med handikapp kan ha behov av vägledning om hur man kan få fysisk kontakt. Många som är socialt isolerade behöver bli mer utåtriktade. Det kan också handla om att ta emot massage från hjaelpepersoner eller hos en massör. En del personer med funktionshinder väljer att vända sig till en prostituerad. Det kan då finnas behov att hjaelpepersonen har ett samtal med den prostituerade för att förmedla önskningar och att sörja för att det finns tillräckligt med tid.

erotica

På eftermiddagen besökte vi Museum Erotica i Köpenhamn. Museet är relativt omfattande med varierande smakfullt och osmakligt innehåll. Här blandas erotisk konst från antiken, axplock från danska kulturpersonligheters sexliv, filmstjärnors sexuella eskapader, perversioner, pinuppor, utvikningsbrudar och dagens hårdporr presenterade på en helvägg med TV-apparater. Lätt omtumlade vandrade vi vidare och avslutade senare kvällen på en gemytlig dansk kro.

Onsdag 31 augusti. Besök på klinik for Ryggmarvsskader i Hornbaeck

Vi träffade sjukgymnasten Jette Hansen, arbetsterapeuten Jette Skjyggebjerg och psykologen Kirsten Rolfsager. I sexologigruppen ingår även läkare och sjuksköterska.

hornbaek

Kliniken i Hornbäck arbetar med utredning och rehabilitering av ryggmärgsskadade. De har plats för 44 patienter och tar emot i alla åldersgrupper. Deras upptagningsområde är främst östra Danmark, dvs. Själland, men tar även emot patienter från övriga Danmark ibland ända från Färöarna och Grönland. Kliniken ligger vackert med utsikt mot havet och Kullen i Sverige, någon mil norr om Helsingör.

1979 hölls ett kvällsmöte där både personal och patienter deltog. De kom att tala om sexualiteten efter en ryggmärgskada. Skadan gör sexualiteten svårare och förutsättningarna för att uppnå ett fungerande sexliv blir helt annorlunda. Man var enig om att det fanns stort behov av att arbeta vidare med frågan. I början skedde arbetet i sexologi-gruppe oavlönat och frivilligt på kvällstid.

I början av nittiotalet tog diskussionen i Danmark fart när det gäller handikappades rätt till sin sexualitet. Det blev accepterat i samhället att tala om frågan och det ansågs vara ett viktigt arbetsområde för anställda inom tex. habilitering och rehabilitering.

Sexologi-gruppens arbete sker både gruppvis och individuellt. Den sexologiska rådgivningen sker helt frivilligt och det är långt ifrån alla patienter som begär det. De har patientundervisning i grupp två gånger per år. Därutöver pratar man mycket om sex i de fortlöpande individuella behandlingarna.

Arbetsområdet kan indelas i hårda fakta och mjuka värderingar. Till hårda fakta hör kunskaper om skadan och de fysiska förutsättningarna för ett fortsatt sexualliv. Här finns kunskap att tillgå och det är en viktig utgångspunkt vilka möjligheter och begränsningar som finns. Den hjälp man kan erbjuda är kunskap, sexualtekniska hjälpmedel och läkemedel. Viagra erbjuds till ett stort antal manliga patienter, 70 – 80% har nytta av detta preparat. Viagra och sexualtekniska hjälpmedel innefattas av det danska högkostnadsskyddet för läkemedel.

Till de mjuka värderingarna hör tex. självbild, identitet, kroppsupplevelse, intimitet, relation med partnern, sexualsyn och mycket mer. De mjuka värderingarna erbjuder alltså ett mycket stort och utvecklingsbart arbetsområde.

I de individuella samtalen tas följande områden upp:

Ifall en partner finns erbjuds även denne att delta i ett parsamtal. Skadan innebär en mycket stor påfrestning för parrelationen och hela 60% av alla par separerar efter en ryggmärgsskada.

välja mellan, t.ex.,: lust, intimitet, erogena zoner, självkänsla, identitet, familj, arbete o.s.v.

På kliniken finns också den s.k. telefonboxen en gammal telefonhytt som man fyllt med informationsblad, tidningar och böcker om sexualitet. Här finns även information om sexualtekniska hjälpmedel.

Till sist fick vi en rundvisning på den gamla kliniken som de senaste åren rustats upp. Här Gruppsamtalen utgår från ett antal kort med förslag till ämnesområden som patienterna får finns nu t.ex. simbassäng, träningssal, arbetsterapi och en stor öppen terrass.

På väg hem från Hornbäck besökte vi Helsingör och på kvällen hann vi med en konstrunda på Louisiana några mil söderut på väg mot Köpenhamn.

Torsdag 1 september. Besök på Sexologisk klinik i Köpenhamn.

Vi togs emot av överläkare Ellids Kristenssen och sexologen och sjukgymnasten Jytte Lykkegaard. Med på mötet var också praktikanter från Norge och Danmark.

Kliniken är en del av psykiatrin i Danmark. Den förste överläkaren var Preben Hertoft som grundade kliniken 1986. Det är den enda sexologiska kliniken i Danmark. Följaktligen tar man emot patienter från hela Danmark. Man har nu 500 patienter per år, majoriteten är män och patienterna är i genomsnittsålder 37 år.. De senaste åren har man drabbats av besparingar samtidigt som uppdragen utökats.

Arbetsgruppen består av 3 psykologer, 2 sjukgymnaster, 5 läkare och 2,75 sekreterare.

Arbetsområdena består av forskning, undervisning och behandling. Patientgrupperna kan grovt delas upp i sexuella dysfunktioner och personer dömda för sexualbrott. De man inte tar emot är primära våldtäktsoffer och incestoffer. Det finns andra enheter som arbetar med dessa. Väntetiden till kliniken är 1 år.

Behandlingen kan ske individuellt eller i grupp, ofta i kombination. Grupperna är indelade efter problemområde och det finns grupper för vaginism, samlagssmärtor, lustproblematik, parterapigrupp och grupp för förövare. Man kan delta max 1 år i en grupp. Olika metoder och psykoterapeutiska tekniker blandas i grupperna såsom samtal, kroppsterapi och hemläxor. Man använder sig också av film, tex den Holländska filmserien "Sex, lusten och livet". Man använder också en svensk film från RFSU.

Ellids berättade att hon tidigt hade ett engagemang för funktionshindrade. Kliniken ger individuell sexologisk vägledning till alla unga med ryggmärgsbrock. De brukar vara i 16-18 årsåldern. De måste vara medicinskt färdigutredda innan rådgivningen. Trots undringar från föräldrar och närstående tas denna insats emot väl av både ungdomar och föräldrarna. Kliniken erbjuder även par-terapier till funktionshindrade. När man arbetar med handikappade innebär detta också samarbete med hjälpmedelscentraler angående den fysiska miljön i hemmet och hjälpmedel av olika slag.

Christiania

På eftermiddagen besökte vi fristaden Christiania som liksom tidigare är hotat av stängning och ombyggnation. Fristaden som fungerar som ett samhälle i samhället försöker skapa en mer respektabel och gemytlig bild av sig än den om det förfallna och tragiska knarkgettot. Till viss del har man lyckats genom den stödförening som bildats skapa opinion för ett bevarande. Man tar emot ett stort antal turister och det finns ett relativt rikt kulturliv med gallerier, konsertlokaler, restauranter, cykelverkstad och spännande fantasifulla hembyggda hus. På Christiania finns också skola och dagis. Fristaden har demokratiska beslutandeformer och även egen skatt för täckande av gemensamma utgifter. När vi besökte fristaden var dock den tråkigare sidan i förgrunden. Fulla och påtända missbrukare mötte oss på Pusher Street där haschförsäljningen var relativt livlig. Polisrazziorna var täta och myndigheterna verkar arbeta för att fristaden inte bara skall vara fri från s.k. tung narkotika, vilket är fristadens linje, utan även från Cannabis. Trots detta kan Christiania vara värt ett besök. Besök på helgförmiddagen kan vara att föredra då turisterna är fler och haschförsäljningen något mer i skymundan.

Promenad i Nyhavn nyhavn

Fredag 2 september. Besök på organisationen Sex og Samfund.

Vi togs emot av Rikke Skovgoged och Bjarne B. Christensen.

Sex og Samfund är systerorganissation med RFSU i Sverige. Liksom i Sverige arbetar man med sexualupplysning både i Danmark och i internationella biståndsprojekt och genom kunskapsutbyten. Man har en liten klinik där man tar emot framförallt ungdomar för preventivmedelsrådgivning och STI-provtagning. Man driver också en s.k. sex-linien (www.sexlinien.dk) på nätet som blir mer och mer besökt. Sex og Samfund är tyvärr inte engagerad i något speciellt kunskapsprojekt när det gäller funktionshinder och sexualitet. Så vi fick nöja oss med att del av andra spännande erfarenheter och projekt.

Sex og Samfund driver också utåtriktade kampanjer tex. På Roskilde-festivalen där man delade ut kondomer och snackade sex. Andra aktiviteter är den internationella kampanjen Red kvindeliv som handlar om kvinnors rättigheter i samband med sexualitet, graviditet och barnafödande.

Man har också ett sexualupplysningsprojekt som riktar sig till skolungdomar i Köpenhamn.

Målsättningen för Sex och Samfund är

Sexstarz.

I februari 2004 hamnade Sex og Samfund i en mediestorm efter en av staten indragen sexualupplysningsfilm: Sexstarz. Planen var att filmen skull e delas ut till landets alla niondeklassare. Anledningen till att utgivningen stoppades var att filmen innehöll avsnitt om djursex och toalettsex. Ungdomar reagerade på indragningen och CD: n lades ut på ungdomspolitikern i Socialistisk Folkeparti; Kamal Qureshis hemsida. Filmen har sedan kopierats via nätet i 400 000 exemplar. Så filmen fick genom indragningen mycket stor uppmärksamhet och mer spridd än Sex og Samfund vågat drömma om.

Rikke berättade om det skolprojekt hon är delansvarig för. Liksom i Sverige är det unga volontärer som arbetar med skolinformationen till skolklasser. Alla grundskolor bjuds in och så gott som alla skolledningar tackar ja till att skicka sina skolklasser. Killarna och tjejerna deltar var för sig. Informationen handlar också om värderingar och frågor om sex. Som avslutningspresent får ungdomarna ett paket inslaget i glittrande papper innehållande informationsmaterial och kondom.

Rikke arbetar med information till invandrare som läser danska på språkskola. Informationen utgår från begreppet hälsa och man talar om prevention mot oönskad graviditet och könssjukdomar. På slutet kan man komma in på samtal om sex, som oftast är ett i sammanhanget mycket laddat ämne.

Bjarne berättade om två olika undersökningar där man varit delaktiga. Den ena är en sexvaneundersökning från 1999 där 7000 unga deltagit och svarat på mellan 4 och 500 frågor. Den andra undersökningen handlade om abort och etnicitet och varför vissa invandrargrupper har dubbelt så många aborter som "danskar". Någon motsvarande undersökning har inte gjorts i Sverige.

Våra intryck och funderingar

Vi har besökt 3 olika ställen där man arbetar med sexualitet och funktionshinder. Vårt allmänna intryck är att man är ganska praktisk i Danmark. Ser man problem så försöker man hitta genaste vägen att lösa detta. I Sverige har tex. frågan om och hur och när man bör hjälpa personer med funktionshinder rent praktiskt att utöva sex diskuterats i decennier utan att man slagit fast några principer om detta. Frågan verkar lämnad i luften och enskilda personer med funktionshinder och personal får famla i mörkret själva. I Danmark har socialministeriet i ett väl underbyggt dokument slagit fast tillvägagångssätt, etiska överväganden och ekonomiska ramar. Oss veterligt finns inget liknande dokument i Sverige.

Den danska liberala synen på prostitution har rönt stor uppmärksamhet och upprördhet i Sverige. Prostitution är också kontroversiellt i Danmark och det finns krafter som vill följa Sveriges förbudsväg. Dock får man inte låta denna fråga skymma sikten för andra praktiska lösningar som fått spridning i Danmark som sexualvägledning, sexualupplärning, kontaktsidor på nätet för människor med handikapp, den fria synen på hjälpmedel m.m.

Dock verkar frågan om sex och handikapp inte alltid vara så stor i Danmark heller. På ryggmarvsklinikken i Hornbäck verkar man ha fått kämpa i många år på nästan ideell bas. Att engagemanget vuxit underifrån är en styrka. Vårt intryck var att man nu arbetar i medvind och dess program verkar både kunnigt och insiktsfullt.

Föreningen Sex og Samfund har helt klart en mindre verksamhet än den svenska RFSU. De har ingen särskild verksamhet vad gäller sex och funktionshinder just nu vilket RFSU under åren haft i varierande grad.

I Danmark tillåts liksom i Sverige privata aktörer. Handicap-Portalen är en samlande kraft för privata initiativ. Kraften och engagemanget imponerade. Men vinstintresse och frågan om vård, omsorg och service skall drivas privat eller offentligt har varit en het fråga även i Danmark. Hur man diskuterar detta i Danmark idag är en kvarstående fråga för oss. Enligt företrädare för H-P fanns det ett brett folkligt stöd för ett högt skattetryck och att god service åt funktionshindrade måste få kosta.

En rutin vi imponerades av var Sexologisk Kliniks obligatoriska sexologiska samtal med ungdomar med ryggmärgsbråck och ryggmärgsskador. En viktig förutsättning var förankringen hos ungdomarnas föräldrar. Kliniken bedriver också ett mycket omfattande och imponerande behandlingsarbete ofta i grupp med patienter med svårbehandlade sexologiska problem. Även här verkar arbetet präglas av rättframhet och ett praktiskt sinnelag. Man pratar om hur man gör och visar gärna sexuella instruktionsfilmer.

En yrkesgrupp vi inte träffade alls var socionomer. Dessa verkar inte vara särskilt ofta involverade i arbete med sexuella spörsmål. På Sex och Samfund kände man till de svenska ungdomsmottagningarna och var imponerade över dessa och deras stora spridning. Efter vad vi förstår så har det danska husläkarna i uppgift att arbeta med de frågor som i Sverige sköts av ungdomsmottagningarna. De yrkesgrupper vi träffade var läkare, psykologer, sjukgymnaster, kulturvetare och arbetsterapeuter.


Vi lämnade Danmark fulla av intryck och nya frågor. Vi hade det dejligt och blev överallt mycket trevligt mottagna. Vi vill gärna fortsätta någon form av utbyte med Danmark men vet inte hur. En ide´ är ett Svensk-danskt seminarium om sex och handikapp.

Referenser och hemsidor:

Handicapp-portalen: www.handicapportalen.dk

Museum Erotica: www.museumerotica.dk

Sex og Samfund: www.sexogsamfund.dk

www.sexlinien.dk

Sex-en guide for rygmarvsskadede, kan beställas av Paraplegikredsen, Dansk Handicap Forbund: www.paraplegi.dk